(August 5, 1877 - July 8, 1917), also known as Tom Thomson, was an influential Canadian artist of the early 20th century. He directly influenced a group of Canadian painters that would come to be known as the Group of Seven, and though he died before they formally formed, he is sometimes incorrectly credited as being a member of the group itself. Thomson died under mysterious circumstances, which added to his mystique.   Related Paintings of Tom Thomson :. | Calliope | The Virgin and child Between John the Baptist and Anthony Abbot (mk05) | The Oboe player | Die Familie Edward Lloyd | Brucke uber die Schwarzbachstrabe in Wuppertal |
Related Artists:
Agustin Esteve
Spanish, 1753-died circa 1820
shah-u-gada
In Vishnudharmottara Purana, Kubera is described as the embodiment of both Artha ("wealth, prosperity, glory") and Arthashastras, treatises related to it and his iconography mirrors it. Kubera's complexion is described as that of lotus leaves. He rides a man - the state personified, adorned in golden clothes and ornaments, symbolizing his wealth. His left eye is yellow. He wears a armour and necklace upto his large belly. His face should be inclined to the left, sporting a beard and moustache and with two small tusks protruding from the ends of his mouth, representing his powers to punish and bestow favours. His wife Riddhi - representing the journey of life - is seated on his left lap, with her left hand on the back of Kubera and right holding a ratna-patra ("jewel-pot"). He should be four-armed, holding a gada (mace - symbol of dandaniti - administration of justice) and a shakti (power) in his left pair and standards bearing a lion - representing artha and a shibika (a club, the weapon of Kubera). The nidhi treasures Padma and Shankha stand besides him in human forms with their heads emerging from a lotus and a conch respectively. Agni Purana states that Kubera should be installed in temples as seated on a goat with club in his hand. Kubera's image is prescribed to be of gold with multi-coloured attributes
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).